Solvalla marschen kom för att stanna

Solvalla-marschen hade visserligen premiär först år 1974, men matematiskt räknat betyder det att det i år blir 30:de gången marschen arrangeras. Därför är det på sin plats med en liten jubileumshistorik.

De som lanserade förslaget om en motionsmarsch vid Solvalla i Esbo, Noux var Tage Strandström och Kaj Weurlander. Dessa hade rört sig mycket i övriga Norden, speciellt i Sverige, där marschandet har gamla anor.

 

Den första marschen 1974 var mest ett försök. Vädret råkade vara bra och arrangemangen, som vanligt då Esbo IF arrangerar, de bästa tänkbara. De 249 deltagare som vandrade eller löpte den korta banan på 10 kilometer eller den längre på 21 km runt Noux Långträsk närapå krävde att marschen skulle ordnas på nytt.

 

Följande år var så deltagarantalet nästan det dubbla, 453 personer. Redan nu började man tala om att Solvalla-marschen kommit för att stanna. Sedan ökade deltagarantalet år för år till att år 1995 uppgå till 867 deltagare. Trots upprepade attacker har detta deltagarrekord hittills hållit.

 

Det finns delade åsikter om huruvida ett inarbetat jippo får ändras på, så även kring Solvalla-marschen. Emellertid har en hel del förnyelser skett under de 30 åren. Den största förändringen infördes år 1999, då den långa bansträckningen runt sjön slopades. I stället drogs den 21 kilometer långa banan genom skogen till Pirttibacka och tillbaks. Detta möjliggjordes då den efterlängtade nya motionsbanan mellan Pirttibacka och Solvalla år 1998 stod klar till stor glädje speciellt för skidåkarna.

De första åren transporterades deltagarna på den korta sträckan med båt rakt över Långträsket för att sedan marschera halva banan tillsammans med deltagarna på den långa sträckan. Det här blev emellertid alltför betungande för arrangörerna och var dessutom farligt vid ogynsamt väder, varför banan flyttades till terrängen ovanför Solvalla.

 

Andra synliga förändringar har gällt minnesmedaljerna, som för samlarna har ett visst värde. De första åren delades vanliga medaljer ut. Sedan kom man på en rätt snillrik ide som gick ut på att man kunde samla sex minnesmedaljer som tillsammans bildade ett pussel som sedan kunde fästas på ett träunderlag. Pusslet med alla sex medaljer blev till en topografisk karta i brons över Långträsket. Senare togs andra variationer fram, bl.a. en Solvalla-mugg och en tavla över Solvalla.

Vid 20-årsjubileumsmarschen år 1993 utsågs tre marschråd. Nummer ett blev blinde Lennart Nordberg från Vårdö på Åland. Lennart hade med ledsagare gått samtliga marscher. Dessvärre omkom den beundransvärde Lennart dramatiskt några år senare då han föll från en brygga i Vårdö och drunknade. De två övriga marschråden blev marschens initiativtagare Tage Strandström och Kaj Weurlander.

 

En specialitet var då Solvalla-marschen år 1978 infördes som Finlands bidrag i den nordiska marschbuketten. Efter det har vi varje år haft flera deltagare från övriga Norden. Också vandrare från Solvalla har besökt marscher i övriga Norden.

Då det nordiska utbytet var som bäst ordnade vi fest med musik och dans för de nordiska gästerna. Ofta med Esbo Pohjola-Norden som delarrangör.

 

En alldeles speciell sak var då vi i slutet av 70-talet fick besök av norska hundspann som drog handikappade runt banan. Något sådant hade vi aldrig tidigare upplevt i Finland.

Under flera år i början deltog Dragsvik brigad aktivt. Man vandrade med trumslagare och en pluton eller kompani runt banan. Detta väckte berättigad uppmärksamhet. Man hade också dragspelsmusik som ljöd över Långträsket och kunde höras av löparna och vandrarna som kommit halvvägs. Ett år, 1992, kom förfrågan om man inte kunde få delta med terrängcykel i marschen. 14 cyklister ställde upp i ett försök år 1992. Försöket upprepades dock inte, emedan det uppfattades som farligt.

 

Vid en ytlig analys av deltagarna finner man att de flesta självklart kommer från Esbo. Härifrån kommer också glädjande många finskspråkiga. Därutöver kommer ett stort antal deltagare från övriga Nyland, speciellt från Borgå har det varje år funnits många deltagare. Ibland har man kommit med buss ända ifrån Österbotten.

 

Det har alltid varit fritt fram för den som hellre vill löpa än marschera att göra så. På den långa sträckan har majoriteten sprungit största delen av loppet, medan praktiskt taget alla brukar vandra på den 10 kilometer långa banan. För att tillfredsställa alla har man ända från början ordnat en tävlingsklass på den långa banan. Tre personer har tre gånger vunnit löptävlingen. Dessa är Bjarne Jansson, Jarmo Malmberg och Ari-Pekka Rauttola. Banrekordet på den gamla 21-kilometers banan har Markku Kuronen från år 1986. Tiden är 1,08.54. Man bör dock notera att bansträckningen i någon mån kunde variera år från år, främst för att det kunde finnas blöta partier.

Den långa banan har alltid varit populärare än den korta. Men trenden verkar gå mot den kortare.

 

Solvalla-marschens arrangörskommittes första ordförande var Kaj Weurlander. Därefter följde Nisse Kankkonen och Ulf Johansson. För tillfället är Esbo IF:s ordförande Kaj-Erik Lindberg också ordförande för arrangörerna.

För dem som mest var engagerade i Solvalla-marschen räckte det inte med bara en marsch. Man prövade också på Solvalla Ismaraton, på skridsko eller sparkstötting, och på Solvalla-regattan för kanoter och rodd. Av olika orsaker torkade emellertid dessa jippon in.

 

Ibland har man diskuterat huruvida datumet, andra söndagen i oktober, är det rätta för Solvalla-marschen. Vädret kan ju vara rätt kallt i mitten av oktober. Det har hänt att marken varit täckt av snö. Emnellertid gav en klar majoritet i en enkätundersökning bland deltagarna beskedet att datumet är det rätta.

 

Hur blir framtiden?

Mycket tyder på att Solvalla-marschen om 20 år kommer att fira 50 år. Emellertid är det i dagens värld svårt att värva nya medlemmar till arrangörsstaben. Detta gäller allt frivilligt arbete. Esbo IF tar med öppna armar emot alla som vill ställa upp för att ge ungdomen en sund sysselsättning och för att få oss lite äldre att motionera - det är bara att uppge namn och kontaktuppgifter till närmaste funktionär.

Solvalla-marschen har blivit ett starkt varumärke som håller många år framöver.

 

Ulf Johansson